Kan blockchain förändra musikindustrin i grunden?
Del två av tre i artikelserien om datamanagement, med Daniel Johansson.
Kan blockchain förändra musikindustrin i grunden?
Inom musikindustrin diskuteras också blockchain som en möjlighet för artister och musiker att tjäna mer pengar på sin musik. Blockchain är ett tekniskt system som bygger på peer-to-peer-teknik. Det kan användas för att automatisera processer som i vanliga fall är beroende av centrala datasystem. Blockchain kan enkelt beskrivas som en decentraliserad datakedja som tar bort onödiga mellanhänder och där alla parter i kedjan har tillgång till samma information. Systemet är så pass pålitligt att man kan basera en kryptovaluta på det, och det var just genom kryptovalutan Bitcoin som blockchain fick sitt stora genombrott. Men nu undersöker allt fler branscher hur de skulle kunna använda sig av tekniken.
Inom musikindustrin skulle man rent teoretiskt kunna skapa digitala tjänster med blockchain. Tjänster som decentraliserar och effektiviserar både distributionen av musik och utbetalningen till artister och musiker. Musikskapare skulle själva kunna lägga upp sin musik på den digitala tjänsten och registrera hur fördelningen av royalties ska se ut. All uppspelning av musiken på sociala medier, streamingtjänster och radio skulle vara kopplad till tjänsten, som sedan gör utbetalningarna direkt till artisterna och musikerna. Det finns idag ett femtontal olika blockchain-projekt som är inriktade på musikbranschen, där JAAK är ett av de mest omtalade. Men Daniel tror inte att blockchain helt kommer ersätta det nuvarande systemet:
– Det kommer alltid att behövas de som organiserar och distribuerar, de som samlar in och fördelar ersättningar. Dessutom finns det naturligtvis starka incitament från en del distributörer, vissa streamingtjänster och labels att upprätthålla det nuvarande systemet, vilket också kan fungera hämmande för utvecklingen av blockchain.
Vi skulle kunna använda blockchain till att hantera metadata på ett mycket bättre sätt, såsom vilka som har varit med och komponerat och spelat in låtar. Då skulle man till exempel kunna söka på studiomusiker på streamingtjänsterna och få upp alla låtar som den personen har varit med på. Idag kan man ju bara söka på artister.
Daniel berättar vidare att Spotify har köpt upp teknik som skulle kunna användas för att införa ett mer decentraliserat system, både vad gäller uppladdning av musik och metadata, samt fördelning av intäkter. Genom att äga sin egen kryptovaluta har Spotify möjlighet att kunna ge ersättning direkt till artisterna. Under 2019 försökte de bli en central del i hela distributionskedjan genom sitt samarbete med Distrokid, men här stötte de på patrull hos aktörer som dels är oroliga över att förlora sin roll, men också för att Spotify skulle bli för dominerande. Motståndet var som starkast i framför allt USA, Tyskland och Japan, där olika aktörer inom musikbranschen inte är lika öppna och vänligt inställda till varandra som i Sverige. I dessa länder menar Daniel att konkurrensen hämmar utvecklingen av ett blockchain-system.
– De slåss ibland med näbbar och klor mot varandra för att själva behålla makten de har i branschen.
Vad han däremot inte skulle bli förvånad över att se om tio år är en hybridmodell mellan det nuvarande systemet med centrala insamlande organisationer och ett som bygger på blockchain, och som därmed är mer decentraliserat. Han ser framför sig en decentralisering med sammankopplade databaser som effektiviserar distribution och utbetalningar genom att få bort mellanhänder. I denna hybridmodell tror Daniel att aktörer såsom SAMI, Stim och skivbolag fortfarande har viktiga roller att spela, samtidigt som artister och musiker, framför allt DIY-are, skulle få mer ersättning för sin musik.
– Artister och labels har i de allra flesta fall ett väldigt bra samarbete idag, som rör allt ifrån ekonomi och management till marknadsföring. Vilken roll labels kommer att ta i en hybridmodell med blockchain får vi se, men behovet av dem kommer att kvarstå.
Han ser också att blockchain har många andra användningsområden vid sidan av distribution och utbetalningar.
– Vi skulle kunna använda blockchain till att hantera metadata på ett mycket bättre sätt, såsom vilka som har varit med och komponerat och spelat in låtar. Då skulle man till exempel kunna söka på studiomusiker på streamingtjänsterna och få upp alla låtar som den personen har varit med på. Idag kan man ju bara söka på artister.
Del två av tre. Läs även tredje delen av intervjun med Daniel Johansson:
AI – musikskaparens bästa eller sämsta vän?
Här kan du läsa första delen:
Det är lättare att få tillgång till sin data än vad många tror